Frågor och svar om klimatsmartare kött
Här har vi har samlat några av de vanligaste frågorna om klimatsmartare kött. Vi kommer att publicera fler frågor och svar allteftersom. Om du har frågor om klimatsmartare kött får du gärna höra av dig till info@svensktbutikskott.se.
Ja, troligen kommer man att kunna påverka metanavgången från djuren (dvs hur mycket metan som skapas när djuren idisslar) genom att förändra vilket foder djuren får. Det pågår flera olika försök, där man utvärderar olika fodertillsatser. Det är dock för tidigt att avgöra vilken effekt man kan uppnå.
Studier visar att svenskt och danskt nötkött har lägst klimatgasutsläpp per kg producerat kött i Europa. Se till exempel: Lesschen, J.P., van den Berg, M., Westhoek, H.J., Witzke, H.P. & Oenema, O. (2011). Greenhouse gas emission profiles of European livestock sectors. Enligt denna studie genererar svenskt nötkött bara hälften så mycket klimatpåverkande utsläpp som kött från flera andra europeiska länder. Ett skäl till att Sverige ligger bra till är att nötdjur ofta används både för kött- och mjölkproduktion.
Checklistan är framtagen med GHG-protokollet som bas. Först definierades systemgränserna för köttproduktionen. Inom ramen för systemgränserna gjordes en kartläggning av vilka områden som har högst påverkan på fossila utsläpp och vilka områden som är lätta respektive svåra att åtgärda. I väsentlighetsanalysen definierades vilka åtgärder som bör vara prioriterade för att minska klimatavtrycket. De högst prioriterade åtgärderna som är direkt mätbara har angetts som obligatoriska i checklistan. Åtgärder som inte går att genomföra på alla gårdar (beroende på gårdens specifika produktionssystem) eller som inte är direkt mätbara, kan fortfarande vara viktiga, men är klassificerade som frivilliga. Alla klimatsmartare gårdar måste ha genomfört minst två frivilliga åtgärder.
Djur som får beta ute under stor del av året (vilket är fallet i ekologisk köttproduktion) lever ju längre, och genererar därför större metanutsläpp under sin livstid. Om man bara mäter de direkta utsläppen från djuren så blir resultatet att djur som lever längre också ger högre klimatavtryck. Men eftersom betande djur bidrar till kolinlagring (antingen ökad kolinlagring eller bibehållen dito), vilket inte gäller djur som föds upp med fokus på snabb tillväxt, så måste man också mäta vilken kolinlagring produktionssystemet leder till. I vissa fall kan kolinlagringen helt eller mer än kompensera för det ökade metanutsläppet. Detta innebär i praktiken att ett kött med beräknat högt klimatavtryck kan komma från en gård som lagrar in mer kol i marken än vad gårdens verksamhet släpper ut.
De beräkningar som är gjorda inom ramen för projektet stämmer ganska väl överens med de siffror som redovisas i litteraturen och i forskningsrapporter. Dock baseras beräkningarna inom projektet på ett antal pilotgårdar och kan därför inte anses vara allmängiltiga. Beräkningarna är gjorda med en vedertagen metod, Greenhouse Gas Protocol. Utsläppsberäkningar i gröna är näringar per definition komplicerade och i många fall går det inte att direkt mäta utsläpp utan man är hänvisad till att använda schabloner från forskningsrapporter och andra källor. Vi har försökt redovisa våra källor så tydligt som möjligt. Men det finns alltid utrymme att förfina och förbättra beräkningarna. Dessutom blir leverantörer av insatsvaror bättre på att redovisa klimatavtryck från sina produkter allt eftersom, vilket också kommer att öka träffsäkerheten i beräkningarna framöver.